Merseyside-derbyt: ”Matchen som hade allt”

Jag kan inte minnas ETT Merseyside-derby som varit identiskt med de föregående. Eftermiddagens derby var inget undantag, då matchen kort sagt hade allt. Tryck, fart, fysik och spänning. Det finns inte ord för det som fotbollssupportrar från alla världens hörn fick uppleva i eftermiddag.

Det häftigaste av allt var kanske att Everton var det bättre laget från början till slut. Liverpool hade såklart sina perioder, där de främst i slutet av matchen var mycket nära ett avgörande mål. Jag fick dock inte känslan av att hemmalaget hade allt för svårt att parera deras anfall. Det var istället främst på kontringar och fasta situationer som Reds hotade. Det var också där och då som de var effektiva.

Liverpool tar en poäng av en anledning. De har en mycket större effektivitet än lillebrodern, Everton, och har framförallt en spetskvalité i sina offensiva spelare som gör dem dödligt effektiva i avgörande situationer. Den effektiviteten kunde inte Everton mäta sig med idag.

Jag vill dock tillägga att det är Evertons anfallsspel som imponerade på mig mest. Det var ”de blåa” och deras bolltrygga offensiv med Ross Barkley i spetsen som fick mig att rysa. Everton har varit bolltrygga hela säsongen, men skillnaden idag var att anfallsspelet genererade chanser. De hade gott om lägen och kunde avgjort. Så var dock inte fallet. Matchen slutade oavgjort.

*****

Det känns som ett måste att ta upp Kevin Mirallas’ brutala överfall mot Luis Suarez. Belgens fula tackling hör inte hemma inom idrotten fotboll, och han borde således ha visats ut. Jag vill dock klargöra att jag i normala fall tycker om tuff fotboll, men inte en sådan fotboll som kan förstöra fotbollskarriärer. Suarez hade tur att korsbandet inte rök. Fy Mirallas!

Det var även en intressant situation av den anledningen att beslutet påverkade matchens utgång. Jag är helt övertygad om att Liverpool hade vunnit matchen om belgen åkt ut. Det blev dock gult kort, och ett fortsatt övertag för Everton. Tungt för Liverpool – bra för matchen.

*****

Det var väldigt längesedan jag såg en spelare blanda så mycket i en och samma match som Steven Pienaar gjorde idag. Ena stunden var han briljant i uppspelsfasen och som bollvinnare på vänsterkanten, medan han andra stunden stod för oerhört slarviga inspel mot Lukaku. Han höjde för den delen heller inte sina aktier, när han av någon anledning valde att placera sig vid sidan av muren vid 1-2-målet. Mycket märkligt!

*****

Det går bara inte att ignorera ytterligare en belgares prestation. Jag syftar förstås på Chelseas utlånade anfallsess, Romelu Lukaku. Tonåringen gjorde på nytt en strålande insats i Everton-tröjan, där han främst i den andra halvleken levererade. Det är häftigt att se en sådan kraftfullhet, precision och briljans vid en sådan tidig ålder. Den fortsatta jämförelsen med Didier Drogba är ofrånkomlig, men jag tror att Lukaku kan bli bättre.

*****

Twitter@ SebastianJWP