Brage borta – det luktar Allsvenskan

Brage borta. Matchen vi så länge hade fruktat stod nu framför oss i en tid av underpresterande spel från vårt Bajens sida. Ska jag vara ärligt trodde jag inte på det, men ack så fel man kan ha. Aldrig hade jag trott att jag skulle få se vårt Hammarby, spela ut Brage, borta på Domnarsvallen och göra det med succé. Två kassar. Två jävligt härliga kassar av Lallet och Ledgerwood. Jag är mållös, det är inte Bajen. Helt plötsligt känns inte Allsvenskan så långt borta trots allt.

Till en början såg det mörkt ut för våra grönvita hjältar. Brage öppnade matchen starkast och förde spelet på det sätt som de ville ha det. Pressen var aggressiv och vi fick krypa ihop oss och vid det här laget hade jag redan börjat förbereda ett förlustinlägg. Men sedan hände något. Någonstans mellan den femtonde och tjugonde matchminuten fick man eld mellan benen och rätt som det var pressade man tillbaka tidigare så offensiva Brage. Framför allt i den sista kvart en första halvleken lyckades man faktiskt skapa målchanser där bland annat Billy Schuler var delaktig och slet. Den andra halvleken kunde bara bli en förbättring, och efter lite pep-talk från Gregg kände jag mig övertygad om att detta skulle gå våra vägar.

Efter två, tre slag på kinderna under halvtidsvilan så var det ett helt nytt Hammarby som sprang in på planen. Tidigt in i den andra halvleken, rättare sagt i den 65:e matchminuten så valde man att peta in Lallet, istället för Rynell – ett byte som snabbt skulle betala av sig. Christophe, var som vanligt lika taggad av att få komma in i matchen och det var precis den energi som vi behövde ute på planen. Det skulle heller inte dröja länge för än denna Duracellkanin började betala av sig. Efter mindre än fyra minuter på planen dunkade han in kvällens första, men inte sista kasse, för Söderbröderna. Ett läckert skott mot den bortre stolpen som på ett säreget vis knorrade in sig till 1-0, och det roliga började nu på riktigt.

Tio minuter senare var det dags igen. Schuler rycker sig in i Brageförsvaret och försöker hitta till Nik, som får bollen, via foten på en Bragespelare och in i mål. Helt plötsligt kändes livet så mycket lättare; för att inte tala om när domaren satte pipan i munnen. Tre fruktansvärt sköna poäng för Hammarby, borta mot Brage. Men framför allt två jävligt sköna mål, som våra spelare för en gångs skull stod för.

Nästa match är hemma mot Landskrona, den tjugonde. Vi ses väl på Söderstadion?

Christian Sundqvist