Krönika: ”Med 50.000 anledningar till förbättring”

KRÖNIKA Friends Arena – Sveriges nya fotbollstempel. Vi har fått se ett av tidernas mest spektakulära mål under invigningen mot England och nyligen tidernas bästa Lionel Messi i kalasform på den färskt lagda gräsmattan. Men trots dessa fantastiska förutsättningar är det nog inte bara jag som anser att åskådarinsatsen hittills har varit under all kritik.

Visst ska vi hissa att publikantalet två gånger om varit på snudd till 50.000 åskådare, men det är en färsk arena med motstånd av högsta möjliga kvalité, och man ska kunna förvänta sig det. Arenan i sig är dessutom ett steg som tar Sverige ett stort steg framåt i utvecklingen samt för landslagets anseende i Europa. Vi har dock inte skrämt bort nämnvärt mycket folk från bortasklackarna, för det är ett underligt ting att en sådan publik kan var så tystlåten med dessa fina förutsättningar.

England och Argentina har varit två högintressanta tester för vårt svenska landslag på planen. På läktaren har det dock mer eller mindre varit en tennis-känsla. Det är lite som Wimbledon faktiskt. Till största delen knäpptysta läktare med applåder efter varje färdigspelat anfall. Ibland ett litet ”wow” över ett läckert nummer, men varken mer eller mindre. Frågan är vad som hände med Camp Sweden-känslan från Ukraina i somras. Det var klass. Nu var det en kyrkogård.

Det är troligtvis ingenting som gnager in i själen på svenska fotbollsförbundet, som inte direkt varit positivt inställda till det sorts engagemang som de större svenskklubbarnas klackar bjudit på de senaste säsongerna. AIK, Djurgården, Malmö med mera… Listan är lång, men där finns inte landslaget med till förbundets stora glädje. Det fanns dock ett litet försök till att få en sorts familjevänlig stämning på läktarna med dessa *klapp klapp*-verktyg, eller vad vi ska kalla dom. Jag personligen är redan trött på *klapp klapp*-ramsan och med nästan 50.000 åskådare som i 90 minuter sitter frenetiskt lekande med dessa klappor… Ja, det är inte vad jag kallar för stämning i alla fall.

Nej, det krävs ett ordentligt lyft till nästa landskamp, när det äntligen är dags för VM-kval igen. Och det är kanske nu det verkligen tänder till, sångerna tas fram ur textarkivet och tonerna av svenska stämmor ekar över vårt nya fotbollstempel. Den viktigaste matchen hittills på Friends Arena, mot ett Irland som charmade allas hjärtan i fotbolls-EM. För är det något som kommer att testas på allvar i mars, är det den svenska publikens styrka när ett gäng berusade sångfåglar från Dublin tar plats på läktaren. Och den stora frågan är nu; klarar sig Sverige undan en ny genomklappning?