Inför ligastarten: Därför bör PSG se upp

Efter några månader av välbehövlig återhämtning från förra säsongen, i kombination med det stora tomrum som har uppstått, är vi äntligen igång igen. Ett äntligen som inte går att betona tillräckligt mycket.
   Precis som senast står jag, David Carlsson, till er tjänst för att sia om lagens chanser, analysera och kritisera när det behövs, samt bidra med en förhoppningsvis träffsäker expertis gällande säsongens händelser. Varför inte sätta igång direkt?

I Ligue 1 har det, liksom i de flesta europeiska toppligor, roterats ordentligt i laguppställningarna under sommaren. Något som har gett vissa lag, däribland nykomlingen Monaco, ett nyvunnet övertag. Medan vissa, som bland andra Saint-Etienne, har gått miste om sina största nyckelspelare.
   Hur mycket vi än spekulerar i franskklubbarnas Silly Season är förutsättningarna lika – alla börjar på noll poäng (förutom Monaco som börjar med -2 poäng). Och det är just det fotboll, till största del, handlar om. Att vinna matcher. Vilket leder mig till momentet där jag tippar hur tabellen kommer att se ut när sista omgången av säsongen 2013/14 är spelad.

1.      Paris Saint-Germain
Kommentar: Jag må vara lika tråkig som alla andra förhandstippare i världen genom att placera PSG överst på listan, men allt annat vore tjänstefel. Det räcker med att bara ögna igenom namnen på de nyförvärv de har gjort i sommar för att bli övertygad. Däremot tror jag inte att de kommer att triumfera med lika stor poängmarginal som senast, då de andra topplagen också har imponerat på transfermarknaden – om än baserat på respektive ekonomiska förutsättningar.

2.      Lille
Kommentar: Skrällen. Kanske är det mitt hjärta som har spelat min hjärna ett spratt här, men jag tror (hoppas?) verkligen att Lille kan återvända till toppen igen den här säsongen. När laget vann ligan för tre år sedan förlitade de sig på en anfallstrio bestående av Eden Hazard, Gervinho och Moussa Sow. Ingen av dem finns kvar där idag. Men någonting säger mig att superlöftet Florian Thauvin, pånyttfödde Salomon Kalou och stjärnskottet Ronny Rodelin kan åstadkomma samma sak som dess föregångare.

3.      Marseille
Kommentar: Bortsett från PSG och Monaco, vars plånböcker har några fler dimensioner än de andras, tycker jag att Marseille har stått för de mest intressanta värvningarna under sommaren. Framförallt assistkungen Dimitri Payet, tidigare i Lille, ska bli rolig att följa i sin nya omgivning. Frågan är bara om tränare Elie Baup, som nu har lite mer kött på benen efter fjolårets debutsäsong med klubben, hinner lösa pusslet till hösten och leda sitt lag till en topp 2-plats. Jag tvivlar.

4.      Monaco
Kommentar: Nykomlingen är den senaste i kategorin ”miljardsatsande klubbar”. Därför förväntas de direkt kliva in i Frankrikes bästa liga för att utmana om titeln. Tyvärr, för Monacos del, är det sällan så simpelt som det låter. Sådana här drastiska förändringar ger inte resultat över en natt – hur namnkunniga värvningar de än har gjort. Men tack vare lagets imponerande försäsong har jag mjuknat lite, och kanske, kanske kan Monaco bli ett revolutionärt undantag.

5.      Lyon
Kommentar: Jag måste medge att det, som gammal Ligue 1-räv, känns onaturligt att tillge Lyon femteplatsen. Men tider förändras, och deras makalösa era, som varade hela första decenniet på 2000-talet, har nått sitt slut. Däremot tror jag att klubben kan studsa tillbaka – varför inte med start denna säsong? Laget, där Clement Grenier mycket väl kan komma att blomma ut till något av en ”ny frälsaren”, ser sannerligen spännande ut. Frågan är bara om målskyttet förblir intakt ifall Bafetimbi Gomis lämnar, vilket ser ut att bli verklighet.

6.      Bordeaux
Kommentar: Också lite av en överraskning, trots att klubben var i Europa-spel för inte alls länge sedan. De har nu goda möjligheter att nå dit igen, mycket tack vare hemkomsterna av tidigare utlånade Anthony Modeste – som imponerade stort i Bastia i våras – och brassen Jussie. Laget har även visat sig från sin bästa sida under försäsongen, men det är föga betydelsefullt om det inte presterar när ligaspelet väl är igång.

7.      Saint-Etienne
Kommentar: Ett av förra säsongens stora utropstecken, som med sitt publikvänliga sätt att utöva sporten på, rådde sig på även de starkaste lagen i de mest utsatta lägena. ’Les Verts’ (de gröna) var i och för sig då toppade med succéanfallaren Pierre-Emerick Aubameyang, som sedermera lämnade för Borussia Dortmund. Hur Saint-Etienne löser den blytunga spelarförlusten återstår att se, men jag tror att de håller sig kvar i toppskiktet – tack vare den gynnsamma strategin som tränaren, Christophe Galtier, förespråkar.

8.      Rennes
Kommentar: Det såg stundtals ut som att klubben skulle bosätta sig i ligatoppen förra säsongen, men den förödande ojämnheten förstörde den chansen. Jag vill dock tro att laget kan få bukt med den nu, vilket bådar för en – i Rennes mått mätt – bra tabellplacering. En nyckelfaktor är att lagets stora anfallslöfte Romain Alessandrini kan förbli skadefri, efter förra säsongens långa frånvaro.

9.      Montpellier
Kommentar: Laget som såg så lovande ut för bara två år sedan, då de vann den franska ligan, stod för ett rejält fiasko året därpå. Och inte mycket säger att de kommer att hitta tillbaka till sin forna glans. I alla fall inte den här säsongen. Hålet som uppstod efter stjärnornas sorti inför förra hösten har ännu inte fyllts, vilket gör att jag helt enkelt inte kan ge dem en högre tabellplacering än denna. Men vem vet, kanske kan jag tvingas äta upp mina ord.

10.  Nice
Kommentar: Få av de lag som i fjol begav sig till Franska Rivieran, för att ta sig an Nice på Stade du Ray, lämnade planen med tre poäng i behåll. Möjligen hägrade en självförstörande underskattning bland de lagen, men inget kan ta ifrån spelarna vilken fantastisk säsong de gjorde. Något som präglades av en överraskande fjärdeplacering i ligan – och en biljett till Europa League. Jag befarar dock att säsongen var vad de i musikbranschen kallar för ”one hit wonder”. Man har sett prov på fenomenet tidigare i fallen Montpellier och Lille, som båda vann ligan varsin gång, för inte så länge sedan, för att sedan underprestera totalt den efterföljande.

11.  Bastia
Kommentar: Här har vi en av de klubbar som har värvat bäst under sommaren, genom namn som bland andra Sebastian Squillaci och Romaric. Däremot har det inte varit utan bekostnad för Bastia. Lagets två inlånade guldklimpar från förra säsongen, Florian Thauvin och Anthony Modeste, har återvänt till sina respektive klubbadresser. Något som försvårar anfalssituationen i truppen nämnvärt, men samtidigt öppnar det upp för andra att få chansen – och ta den.

12.  Valenciennes
Kommentar: Jag tycker att Valenciennes förtjänade en bättre tabellplacering senast, med tanke på spelet de visade upp. I höst har de den största delen av truppen kvar, plus att de har spetsat med lite offensiv kraft i Wolverhamptons engelsman Tongo Doumbia. Dock kommer försäljningen av Gael Danic till Lyon att visa sig kostsamt för klubben, då han var en av de som gick i bräschen för lagets anfallsspel på ett föredömligt sätt.

13.  Lorient
Kommentar: De orangeklädda inledde fjolårssäsongen på ett smått makalöst sätt, och var länge med och tampades i den absoluta toppen. Sedan hände något oförklarligt drastiskt, som fick det att gå utför för Lorient – vilket lär fortgå hösten som kommer. Positivt för laget är dock att Jeremie Aliadiere tycks förbli laget troget.

14.  Toulouse
Kommentar: De har redan förlorat Tabanou, till Saint-Etienne, i sommar. Nu talar det mesta för att även Etienne Capoue kommer att lämna spelartruppen. De två mittfältarna utgjorde stommen i Toulouses lagbygge förra säsongen, och kommer bli svåra att ersätta. Något som jag tror kommer att spegla av sig den kommande säsongen, där laget kommer att fokusera mer på att undvika bottenstriden, snarare än att tampas om platserna i toppen.

15.  EA Guingamp
Kommentar: Nykomlingen knep andraplatsen i Ligue 2, bakom Monaco, i våras. De imponerade säsongen igenom, och få kan motsäga att de nådde uppflyttningen välförtjänt. Sedan dess har få spelare lämnat och tillkommit, vilket tillåter Guingamp att fortsätta på den islagna vägen. Och med tanke på deras imponerande prestationer på sistone, i diverse vänskapsmatcher, tror jag att de klarar sig kvar i den franska högsta divisionen. Med marginal dessutom.

16.  Evian Thonon Gaillard
Kommentar: Jag, liksom många andra som följde den franska fotbollen förra året, blev mäkta imponerad av hur Evian avslutade våren. Något som de säkerligen hoppas kunna bygga vidare på. Men frågan är om laget kan stå emot de andra, som har varit betydligt mer aktiva under övergångsfönstret i sommar. Nej, jag tror att de kommer infinna sig i bottenstriden – men lyckligtvis för sin del, slipper de nedflyttning.

17.  Sochaux-Montbeliard
Kommentar: Alltid så oberäkneliga Sochaux har blivit ett av ligans mest svårtippade lag. Likt en bergochdalbana kan de skrälla mot favoriten hela helgen, för ett sedan fiska bottennapp den efterföljande. Ett hållbart tillvägagångssätt, som per automatik brukar innebära inblandning i bottenstriden. Så kommer det vara även för Sochaux, som med nöd och näppe klarar sig kvar.

18.  Nantes
Kommentar: Klubben som tillsammans med Monaco och Guingamp, dominerade Ligue 2 i fjol, och knep den sista platsen för avancemang. Till skillnad från för de två andra lagen kommer ”Chippen” Wilhelmssons forna klubbs existens i toppdivision bli kortvarig. Laget har helt enkelt varken kvalitén eller erfarenheten som krävs för att klara av en lång säsong, fullspäckad av benhård konkurrens.

19.  Stade de Reims
Kommentar: Lite otippad, tänker ni säkert, att jag valde att placera Reims på den här placeringen. Speciellt eftersom de överraskade många förra säsongen, då de slutade på en gedigen 14:e-plats. Sägas ska då ett blott fem poäng skilde ner till att bli degraderad. Denna säsong lär dock bli svårare att undslippa det som de så smidigt klarade sig undan i våras. 

20.  Ajaccio
Kommentar: Korsikaklubben kniper den icke så åtråvärda jumboplatsen i min värld, vilket inte är något att skämmas över med tanke på den bredd som finns i den franska ligan. Anledningen till att Ajaccio råkar värst ut är deras spelsätt som, trots att de har värvat starka namn, som Benoit Pedretti och Hengbart, sumpar deras chanser att överleva säsongen ut.

Hur pricksäker jag är i mina spådomar återstår att se, och det behöver vi inte återkomma till förrän om ett bra tag. Viktigast för stunden är att nu kör vi!