Hammers och Carroll är tillbaka i toppform

Kampsången ”I’m forever blowing bubbles” hade just nått sitt slut. Carroll var från start och Nolan likaså. Allardyce hade åter igen fått ihop duon Nolan-Carroll, och alldeles lagom till eftermiddagens London-derby på Upton Park. Det var också just duon Carroll-Nolan som skulle avgöra eftermiddagens tidiga supermatch.

Andy Carroll kan idag se tillbaka på en svår tid i Liverpool. Den 191 centimeter långa engelsmannen drogs under inledningen av den föregående säsongen med skador. Carroll förpassades tidigt till bänken, då Dalglish föredrog en djupledslöpande anfallare likt Suarez.

Det var istället under våren som Carroll fick sitt stora genombrott. Efter några matcher av inhopp fick han till slut chansen från start. I två av Liverpools viktigaste och spelmässigt bästa matcher var Carroll en viktig del i laget med sitt extraordinära huvudspel. Ett huvudspel som gav Liverpool tre poäng mot Manchester City och näst intill en FA cup-titel.

Carrolls situation i Liverpool var trots hans fina vår svår. Rodgers klargjorde tidigt för Carroll att han inte ingick i klubbens planer. Långbollandet och crossbollandets tid var över. Bollen skulle spelas längs marken, och inte i luften. Något som skulle strypa Carrolls roll i klubben.

Carroll har ägnat stora delar av sommaren till att leta efter en ny klubb. Det ryktades om att hans gamla Newcastle-tränare ”Big Sam” var intresserad, men klassades vid det laget som ett rykte. Till slut kom klubbarna överens och Carroll presenterades för ”Hammers”.

Allardyces spelidé var enkel, men effektiv. Crossbollar mot Carroll och ner till närmaste forward. Taktiken gav utdelning direkt. I matchens första minut kunde Nolan spräcka nollan, efter en snygg nick av Carroll. Det var som att Carroll och Nolan aldrig varit ifrån varandra. Samspelet kunde inte vara bättre.

Det som gladde mig mest var dock inte Nolan och Carrolls samspel, utan istället Carrolls roll i ”Hammers”. Allardyces nya spelidé gör att Carroll kan prestera på topp. I Liverpool ströps Carroll av det ständiga markspelet, vilket gjorde honom till en sämre spelare.

Idag fick jag se en Andy Carroll i centrum. En Andy Carroll som tog ned boll efter boll och skapade chans efter chans. Det var en syn som fick mig att le. Andy Carroll är tillbaka på allvar!