Tröjnumrena och de stora karaktärerna

När jag var liten hade spelarna på planen tröjnumrena 1-11, punkt. Avbytarna hade 12 och 13 och sen var det inte mer med det. Idag har det ju fullständigt spårat ur. När man läser laguppställningarna inför en match så är det inte ovanligt att det utöver målvaktens nummer ett finns ett eller två nummer i det gamla klassiska spannet.

På den gamla goda tiden så var det inte nog med att det var 1-11 som gällde, i nio fall av tio så hade varje nummer sin speciella plats på banan. En enkel beskrivning kan se ut så här:

1. Målvakten såklart, i mycket få fall så hade målvakten något annat nummer än ett.

2. Nummer två var vikt åt högerbacken och det finns ännu idag en hel del klubbar som, i alla fall i utgångsläget, har nummer 2 på sitt första val som högerback, t.ex Dani Alves i Barca.

3. Precis som nummer två var vikt åt högerbacken så var nummer tre vänsterbackens nummer. Vänsterbackar med nummer tre i dagens fotboll är t.ex Patrice Evra i Manchester United och José Enrique i Liverpool

4. Det skulle vara lätt att tro att det då är näste försvarare som bar fyran. Njaa i en del fall kanske, men det var allt vanligare att fyran bars av en hårt arbetande innermittfältare med närkampsspel och destruktivitet som främsta egenskaper. Ordet balansspelare var inte fött ännu. En fyra som i alla fall ifjol spelade på just denna positionen och med de uppgifterna var Milans Mark Van Bommel.

5. Femman var i det klassiska tröjsystemet vikt åt den ene mittbacken. Efter att den mest klassiska femman av alla, Franz Beckenbauer, bländat världen med sitt eleganta och flärdfulla spel så har femman ofta tilldelats den som ska vara härföraren i de bakre leden, ofta en riktig ledartyp. En femma som idag har denna funktion även om han inte når upp till Beckenbauers klass är Rio Ferdinand i Manchester United.

6. Den andra mittbacken hade ofta nummer sex och kunde ofta karakteriseras som den som spelade lite mer framåt i banan och som stötte upp på fasta situationer och dylikt. Ofta en ganska hårdför och nickstark spelare. Bland dagens sexor så stämmer dessa karakteristika in på bl.a Joleon Lescott i Manchester City.

7. Sjuan var allt som oftast vikt åt högerspringaren. En snabb, inte sällan ganska teknisk spelare som gärna tog sig runt på kanterna och slog inlägg eller bröt in i banan för att söka väggspel. Sjuor som har de egenskaperna finns i Cristiano Ronaldo, Real Madrid, även om han idag har förvandlats från att vara en renodlad kantspelare till att kunna vandra runt i banan enligt eget behag.

8. Åttan har varit en siffra som kunnat skifta lite i position. Många placerade den förr centralt på mitten som en spelförare, medan andra lag använde åttan som komplementnummer till centertanken på topp. Spelförare med åtta är Steven Gerrard i Liverpool och Frank Lampard i Chelsea.

9. Nian är klassiskt sett det gamla centertanksnumret. En stor stark och målfarlig forward, bra på huvudet men kanske inte den mest rörliga var det vanligaste på just det här numret. Även om dagens spelare inte är fullt lika orörliga som dåtidens så är två nior av idag med dessa egenskaper Robert Lewandowski i Borussia Dortmund och Roberto Soldado i Valencia.

10. Trequartista,regista,playmaker, kärt barn har många namn och det är ju välkänt att tian är det nummmer som burits av de stora konstnärerna i fotbollshistorien. Bland dagens alla tior så är det svårt att ungå spelare som Lionel Messi och Francesco Totti.

11. På samma sätt som sjuan var vikt åt högerbreddaren så var elvan vänsterytterns nummer. En kantslickare som ofta var mer avig än sin högerdito och som inte gärna bröt in i banan på samma sätt utan forsade ner mot kortlinjen och vräkte in inlägg.

Idag har det då i någon mån ( i alla fall i min mening) spårat ur och det är siffror som är så långt ifrån de klassiska 1-11 som man kan komma.

Jag ska i mina kommande inlägg dock hedra de gamla klassiska numrena och karaktärerna bakom dem. Jag kommer att lista en spelare på varje nummer. Jag kommer att gräva fram spelarna som du hade glömt bort eller aldrig ens hört talas om, inte tvunget alltid de bästa på sin position, men de största karaktärerna.

I nästa inlägg kommer jag att plocka fram en etta från min ungdom, en riktig spindelman. Häng med!