Lucka 5: Gentlemännens år

I många fall styr och ställer pengarna vad som sker och vem det drabbar. Många spelare springer ena stunden framför sina fans och kysser klubbmärket för att några sekunder senare skriva på för värsta konkurrenten. Men jag vill inte fokusera på dessa skamfläckar för det moraliska i fotbollen. Jag vill istället fokusera, hylla dem som har varit sina klubbar trogna och tagit farväl, både fysiskt och psykiskt och med fansen.

När jag först fick mitt intresse kring fotboll så var det just en av de jag ska prata om som var den stora anledningen till min kärlek för fotbollen. Alessandro Del Piero är, utan tvekan en av de mest respekterade fotbollsspelarna någonsin. När Juventus degraderades till Serie B 2005, lämnade alla lagets spelare förutom Del Piero och Buffon.Sedan debuten 1993 så har han betytt så otroligt mycket för Juventus och när jag med egna ögon fick uppleva hans sista säsong i la vecchia signora, kunda jag inte låta bli att fälla ex antal tårar när han satte 2-0 mot Atalanta den 13 maj i hans allra sista ligamatch för Juventus någonsin. Del Piero vann 6 Serie A-titlar, 1 Coppa Italia, 4 Supercoppa Italiana, Champions League, UEFA Cupen, Intertoto, och UEFA’s Supercup och är därmed en av fotbollssvärldens bästa spelare genom tiderna som fick avsluta en karriär på bästa möjliga sätt.

En annan spelare tillika Italienare är Filippo Inzaghi vars avslut i Milan också var tårfyllt. Hela San Siro brast ut i gråt när han – liksom Del Piero – fick göra mål i sin sista ligamatch någonsin för Milan. Som så många gånger förr, undvek han offsiden, tog emot Clarence Sedorfs briljanta passning och dunkade in bollen bakom målvakten. Mer nostalgiskt än så blir det inte.Att få avsluta en fantastisk karriär, som innehöll 2 Serie A-titlar, 2 Champions League-titlar, Italienska supercupen, Intertotocupen med Milan, Italienska cupen, VM-för klubblag, UEFA’s Supercup och VM-segern 2006, med att få göra ett typiskt ”pippo”-mål var det sista kapitlet för Inzaghis, och en av de största fotbollskarriärerna.

Och när vi väl är inne på Milan vill jag förståss även hylla de andra gamla rävarna som förra säsongen gjorde sin sista i Milan. Gennaro Gattuso, Gianluca Zambrotta, Clarence Seedorf var även de spelare som lämnade Milan efter flera år i klubben. Visst kan man köpa till sig framgång, men med spelare som spelar för namnet på bröstet – och inte det på ryggen – så kan man skapa mer än framgång. Kontinuitet, lagmoral och att kriga för varandra är underskattade metoder att nå framgång. När en spelare dessutom stannar i en klubb trots att det går dåligt eller uppstår skandaler, då har man lyckats bra.

Till sist vill jag önska alla läsare en god jul och lämna er med följande citat av Alessandro Del Piero när Juventus tvångsdegraderades till Serie B:

”A true gentleman never leaves his lady” – Alessandro Del Piero

Johannes Andersson