Lidberg betraktar: Våren medför slutspurt i Europa

Efter en ljuvlig vecka med ett sagolikt vårväder så har det, som alla nitiska meteorologer sagt, blivit ett bakslag. I den södra delen av landet, där jag befinner mig, kan man inte med bästa vilja i världen säga att bakslaget blivit stort. Det som det däremot gett mig, som gärna översätter det mesta här i livet i fotbollstermer, är lite tankar kring hur skärningslinjen mellan vinter och vår påverkar mig, både humörmässigt, men även fotbollsmässigt.

Våren är i mångt och mycket väntans tid. Solen har vi längtat efter, att fika på en uteservering och känna ljuset strömma till och kicka igång endorfinerna. Men det är lika mycket väntan på kulan i luften här i Sverige. Allsvenskan, och för all del, våra lokala gärdsgårdsserier, står för dörren med allt vad det innebär. Men även om det är en underbar tid, så finns det en liten,liten sorg i att detta samtidigt innebär att de europeiska ligorna drar sig mot slutet. Det finns emellertid ett spänningsmoment i det som naturligtvis är ännu mera kittlande. Hur ska det gå? Vilka flippar och vilka floppar? En kylig söndagseftermiddag som denna är som gjord för lite reflektioner kring detta.

Tysk fotboll i allmänhet och Bundesliga i synnerhet är ju lite av årets popliga efter München och Dortmunds uppgörelse på den europeiska scenen ifjol. Landslagets frejdiga och positiva spel är ju något annat som finns på våra fotbollsälskande näthinnor.

Det som däremot lämnar en fadd smak i munnen är det faktum att mannen som under lång tid varit den starke mannen i världens just nu bästa fotbollsklubb, Uli Hoeness, skämt ut både sig och Bayern på ett sätt som egentligen saknar motstycke. Att undanhålla skatter på närmare 300 miljoner kronor blev hans fall, och i ett läge där det blåser enorm medvind sportsligt för Bayern så fanns det ingen möjlighet för Hoeness att överklaga och riskera att dra Bayerns namn i smutsen ytterligare. Hans beslut att godta domen på tre och ett halvt års fängelse ter sig därför ganska given.

Fotbollen i Tyskland då? Jo, vi står inför ett extremt odramatiskt slut på säsongen. München leder med 23 poäng när det återstår nio matcher, defilering var ordet. Många ifrågasatte hur Pep Guardiola skulle kunna utveckla det redan perfekta. Han har under denna säsong bevisat just detta. Bayern har kryddat sitt snabba,effektiva spel, med förmåga att kunna hålla boll under ännu längre perioder, och det är i dagsläget svårt att se vilket lag i Europa som kan matcha dem.

Borussia Dortmund, som i flera säsonger charmat Europa, med ett snabbt och flyfotat spel, har tappat mycket mark på trätobröderna från Bayern. I årets Bundesliga kommer man att få kämpa in på målsnöret för att hålla rivalerna Schalke bakom sig. Förlusten av Mario Götze, och inom en snar framtid Lewandowski , till Bayern är på många sätt en snorkig ”överklassmarkering” att ”vi tar vad vi vill ha”. Detta är något som den karismatiske Jürgen Klopp kommer att få använda sina värsta illusionisttrick för att vända på.

Det ska dock sägas att man ju är kvar i Champions League, och man kommer såvida det inte sker något alldeles remarkabelt vara kvar bland de sista åtta. Just CL verkar ju vara Klopps lyckoturnering. Fjolårets mirakelvändning mot Malaga, och årets Houdinitrick, när man krånglade sig ur ett järngrepp i en av tidernas tuffaste grupper med Arsenal och Napoli, har med tydligt eftertryck visat att de gulsvarta tänker vara med och bråka varenda gång den berömda CL-hymnen spelas.

På den tyska spelarfronten är det lätt att fastna kring alla de spännande spelarna som finns i Münchens och Dortmunds spännande trupper. Två andra namn som jag fastnat för är dels Hertha Berlins dynamiske Colombian Adrian Ramos, som varit den absolut största anledningen till att Hertha på ett tidigt stadium säkrat Bundesligaspel även kommande säsong. Det andra namnet jag vill lyfta fram är Leverkusens finsnickare Gonzalo Castro. Han ser lösningar som andra inte gör och är en av de absolut viktigaste spelarna i ett Leverkusen som, när det återstår nio omgångar, fortfarande har en bra chans att nå andraplatsen i ligan.

Av de stjärnor som ”gemene man” bland fotbollssupportrar känner till så vill jag lyfta fram en personlig favorit, nämligen Toni Kroos. Mycket av de rapporter som vi fått ta del av i media på sistone handlar om att 24-åringen vill lämna för Premier League, och mycket av rapporterna talar om Manchester United. Jag vill att vi för ett ögonblick ska stanna upp och tänka till här. En av Europas bästa och mest spännande mittfältare, som har startat 19 matcher i Bundesliga och sju i Champions League, ska han byta en plats på världens bästa mittfält mot ett lag som idag är obetydligt bättre än ett engelskt mittenlag ? Knappast va? Nej mittfältaren kommer, bla efter att ha tvinnat in en boll i krysset mot Arsenal på Emirates, att fortsätta sin lysande karriär på Allianz Arena, var så säkra.

I botten då? Vilka får kliva av, och vilka kommer att gå ett ödesmättat kval till mötes? I dagsläget är det Braunschweig och Freiburg som belägger nedflyttningspositionerna, och det finns inte så lite som tyder på att dessa bägge lag får börja om i Zweite. Gamla storklubbar som Hamburg och Stuttgart kommer dock att göra dem äran stridig, och framförallt Hamburg är en riktig gåta. I princip ständigt underpresterande och med en ständig doft av ”struts i sanden-hybris” så kommer Hamburg att få kämpa för livet hela vägen in i slutomgångarna. Det är långt ifrån glansdagarna på 80-talet, då man i klassisk hybrisanda tryckte upp segervimplar( jag har en) i UEFA-cupen. Man utropade sig helt sonika som segrare i UEFA-cupen redan innan finalen mot IFK Göteborg, och det vet vi ju alla hur det gick. Hur det går i årets kamp? Jo, det ska nog lösa sig. Mycket tror jag var vunnet när man gjorde sig av med tränardinosaurien Bert Van Marwijjk, som inte direkt står för någon positiv och spännande fotboll. Detta plus den kultur och tradition som trots allt finns i klubben borde lösa det hela. Men hur det går? Den som lever får se.

Efter Bayern står det som sagt mellan rivalerna Dortmund och Schalke, samt möjligtvis Leverkusen. Stalltipset är att Klopps mannschaft löser den nöten.

När man som Merseysidefanatiker av den röda sorten precis sett Liverpool smackebonka till Manchester United med 3-0 så känns det lockande att direkt fortsätta med reflektioner kring ligaspurten i England, men den får ni vänta med tills nästa ”Lidberg betraktar” landar på en skärm nära dig? Vad du ska syssla med fram till dess? Tja, insup våren och avnjut en träningsmatch nära dig. Snart smäller det även hos oss!