1. Liljekvist öppnar säsongen

Med raska steg närmar vi oss en upplaga som kanske bör klassas som en av de mest intressanta säsongerna i Premier Leagues historia. Och när jag skriver kanske behöver det inte betyda att jag riktigt menar det. Däremot vill jag gärna hålla dörren öppen med tanke på förra säsongens resultat. Går det att överträffa den säsongen? Från den dagen ligan sparkades igång i augusti till Agüeros avslutande guldskott i maj innehöll den allt – och mer därtill.

Diskussionerna om Premier Leagues kvalité borde inte existera. För många är ligan i England världens bästa, medan andra låser in La Liga i sitt hjärta. För mig råder det inga tvivel om vilken som är bäst. Dock – jag låter mig aldrig tänka tanken om att La Liga eller Serie A skulle vara dåliga för den delen. Mitt val föll på Premier League för att det är en liga som innehåller allt ifrån briljanta och tekniska lirare till benknäckare. Det blir inte mer fartfyllt än så. Det blir inte roligare och mer intressant än så.

Visst, Barcelona och Real Madrid i all ära. Det jag är skeptisk till är att det finns för få lag som kan utmana dem. Den debatten ger jag mig inte i för den intresserar mig inte speciellt mycket. Vi kan ändå konstatera att det är två fantastiska lag, med otroligt duktiga spelare, som gör upp om titeln. I Premier League är det annorlunda. Numera kan vi nästan räkna upp fem, sex lag som har en god chans till att utmana om titeln. Sedermera kan vi lägga till ytterligare ett par som kan störa de utmanande lagen. Newcastle till exempel. Jag återkommer till dem.

I skrivande stund är det en bit kvar tills övergångsfönstret stänger. Vi lär få se ett par intressanta namn till som ansluter till ligan, men många lag har spänt sina muskler och värvat profilstarka lirare. Kagawa, Podolski, Giroud, Oscar, Marin, Hazard, Verthongen och De Guzman. Listan på klasspelare som har anslutit sig till England i sommar kan göras lång. Lika lång kan listan göras på spelare som har bytt lag inom Storbritanniens gränser. Det är dock inte över och vi lär få se ett par intressanta värvningar till innan säsongen drar igång.

Om vi kikar lite på guldkandidater då… Att Manchester City har det absoluta favoritskapet tror jag att vi är överens om. Strax bakom placerar jag ett revanschsuget Chelsea tillsammans med United. Arsenal, Tottenham och Liverpool får ses som nästan lika farliga. Där har vi sex lag som kommer att ligga där uppe i toppen, men jag vågar inte tippa utgången av placeringar. 

Ett annat lag som skulle kunna utmana är Newcastle. Demba Ba och Papiss Cissé skulle kunna gå rakt in i vilket lag som helst och det visade de under förra säsongen. Det centrala mittfältet med Cabaye och Tioté är extremt giftigt och det är just den centrala linjen genom hela laget som är den starkaste delen. Jag älskar att se Newcastle spela, lika mycket som jag älskar att se Nicklas Bendtner slå inlägg till sig själv.

Årets nykomlingar Southampton, West Ham och Reading är klassiska lag som mer eller mindre hör hemma i finrummet. Om vi ska peka ut ett överraskningslag väljer jag Southampton. Värvningarna av Jay Rodriguez och Nathaniel Clyne kan bli succéartade. Två talanger som har levererat i den engelska andradivisionen som är redo för nästa steg. Det är jag nästan säker på. 

Vad är det som gör Premier League så spännande? Det finns alldeles för många faktorer för att baka in dem här och nu. Spelet står nästan aldrig stilla och vad som helst kan hända, vilket vi fick bevittna förra säsongen. United går och vinner med 8-2 mot Arsenal, för att sedan få spö med 6-0 mot likalrivalen City. Arsenal, å andra sidan, tog senare revansch och skördade framgångar i form av krossar mot Chelsea och Tottenham. Walesarna Swansea överraskade alla med sitt Barca-inspirerande spel. 

Strax kör vi igång och jag kan knappt vänta. Och det där ”kanske” borde väl egentligen suddas ut. Jag sticker ut hakan och säger att vi knackar på dörren till Premier Leagues mest intressanta säsong sen starten ’92.

Niklas Liljekvist – 2012-08-04