Wimbledon: När fansen blev rånade på sin klubbs existens, historia och framgång

” Jag minns hur fansen stod kvar efter matchen i timmar och sjöng Womble til i die. Jag hade tårarna nära till hands när jag satt kvar på stadion timmar efter matchens slut. Jag såg på supportrarna som sjöng, alla som grät, de som visade sin ilska och de som kravallade utanför. Jag minns allt” sa supporter Lee Wesley medan jag tänkte på att detta var nog bra mycket större och uppmärksammat än vad jag och många med mig vet om. Vi ska dock inte börja i den änden. 

Historien känner nog de flesta till, den förtjänar dock upprepning. FC Wimbledon var en fotbollsklubb som höll till i södra London mellan 1889 till 2004. Klubben hade en relativt stor och trogen supporterskara under sina år i Premier League. Klubben åkte ner år 2000 och trots det hade man sina trognaste supportrar. Marginalsupportrar sökte sig självklart vidare till en annan klubb. År 2003 valde man att flytta klubben till Milton Keynes 10 mil norr om London för att konkurrensen i London var för stor. Dels hade man ramlat ner en division och dels hade man minskat markant i publiksnitt. Lite senare bytte man även namn till Milton Keynes Dons.

– Jag hade det på känn, inte att vi skulle flyttas, utan att något drastiskt skulle ske, säger supportern Lee Wesley till mig via Skype. 

Efter allt som skett och lite till ber nu klubben i ett långt brev till sina före detta suportrar att följa med dem. Man fick svaret snabbt och enkelt av Womblefansen: ”Stick och brinn”. Man startade istället AFC Wimbledon som helt styrs och spelas av supportrar. Nu har man spelat sig såpass långt upp att man är i League two, en division under antagonisten MK dons i League 1.

– Jag fick ett mail där de praktiskt taget bad mig att sälja min själ och flytta vidare med klubben, menade Lee och fortsatte:

– Det kom inte ens i tanken. Jag och några till samlad de trognare supportrarna och vi diskuterade framtiden. Vi kom fram till att en egen klubb som ALLTID kommer styras av supportrar är det enda rätta.

Anrik historia som raderas bort 

Wimbledon FC är inte anrika pågrund av titelvinnandet. Trots det finns det en ”David vs Goliat”-historia ingen i England verkar glömma. Året är 1988 och Womble spelar FA-cup-final mot storklubben Liverpool. Underdogen FC Wimbledon gjord det omöjliga när man besegrade Liverpool med 1-0, den största skrällen i FA-cupens historia. 

– En match som jag verkligen njöt av. Det var en otrolig klapp i ansiktet på tidningarna som inför matchen bara skrev om hur stort vi skulle förlora med, säger ex-ordföranden Kris Stewart medan han spricker upp i ett megastort leende. 

För FC Wimbledon var denna cupseger startskottet på en mardröm för dess fans. Tidigt 90-tal fann Wimbledon deras egna ägarmiljonär. Norska miljonär var det som köpte upp klubben. Man spenderade nästan 700 miljoner kronor i hopp om att ta klubben till toppen. Fansen var okej med nya spelare och träningsanläggningar, men grejer började röra sig lite för fort. Ledningen satte upp en ny affärsidé och den innehöll en flytt från London. Hela vägen utanför England, till Dublin i Irland. 

Wimbledon var inte längre en klubb, utan en affärsidé som skulle flyttas till en annan stad med fler potentiella supportrar. Fansen kände sig förrådda. 

– När de hade bestämt sig för att fullborda flytten, då betydde inte folket jobbandes inom klubben någonting för att det enda de letade efter var en ny plats med större fanskara, säger Kris Steewart.

UEFA klev in för att förhindra klubben att flytta till Dublin men samma år åkte man ner och då gjorde man ett desperat försök och flyttade klubben till Milton Keynes. 

– Jag vet inte, men jag tror att de förställde sig att 3000 supportrar skullel flytta med dem. Jag kan inte förstå mig på sådan dumhet men kanske är man så dum, fortsatte Kris Steewart. 

Klubben sattes under förvaltning med skulder på 400 milljoner kronor. Man lyckades ta sig ur problemen men åkte ur ännu en division. Wimbledon spelade sin sista hemmamatch på Selhurst Park inför bara 1000 supportrar och man förlorade med 4-2 mot Wigan. ”Klubben vill tacka alla supportrar till….. Wigan och spelare i Wigan samt ledningen som kunde ta sig till Selhurst Park denna soliga eftermiddag” lät det på arenan. Inte ett enda litet tack till de hängivna supportrarna som ändå tog sig till arenan.

– Jag minns hur fansen stod kvar efter matchen i timmar och sjöng Womble til i die. Jag hade tårarna nära till hands när jag satt kvar på stadion timmar efter matchens slut. Jag såg på supportrarna som sjöng, alla som grät, de som visade sin ilska och de som kravallade utanför. Jag minns allt, menade supporter Wesley.

Du som läsare och jag som bloggare kan skriva under att fotbollen är ingenting utan individens passion för sporten, den struntade ägarna till MK Dons i och körde sitt eget race.

– Folk får inte glömma vad fotboll handlar om. Visst, nuförtiden handlar det om pengar och annat med det ska främst vara den individuella personens kärlek och passion som ska stå i fokus, menar Kris.

– Fotbollen dog för mig. Den kom tillbaka från det döda när nya AFC Wimbledon skapades, den glädjen kände jag senast 1988, fortsätter suportern Lee Wesley. 

Kris Steewart tillsammans med fansen startade till slut AFC Wimbledon och fick tillgång till arenan Kingsmeadow, i hjärtat på det gamla området i London. En av spelarna i MK Dons beslutade att flytta hem till AFC Wimbleon och det älskade fansen. 

”Joe Sheerin ooooh, Joe Sheerin ooooh, he used to play for scums, and now he’s Wimbledon”

När ordföranden Kris Steewart får frågan om framtida mål finns bara ett svar:

– Champions League!, sa han medan han sprack upp i ett sådant stort leende igen. 

 

_______________________________________________________________________________________________________

Jonael Makaveli
Favoritlag: Chelsea FC
Favoritspelare: Frank Lampard, John Terry och Juan Mata
Twitter
Mail