Barcamatchen mot Örebro – ÄNTLIGEN, Bajen!

I snart fyra års tid har vi Bajare väntat på det här ögonblicket, inte bara under de två tidigare matcherna i årets upplaga av Superettan, men enda sedan den säsong då vi flyttades ned från Allsvenskan. Spelet mot Örebro var outstanding för oss på söder och det tog mig verkligen tid att smälta. För en gångs skull så norpade vi inte bara segern men vi lirade riktigt bra också! Vi spelade ut Örebro, ett av Superettans kanske absolut bästa lag och ett enormt hot i kampen om uppflyttning. Vi visade att man nu även med stolthet kan säga att Hammarby, är mitt lag.

Jag brukar vanligtvis vara en ganska bitter kuf som nästan alltid bara ser det negativa i saker och ting (kanske därav jag är Bajare?), men den här gången kommer nog inget fokus att läggas på just den fronten. Nu tänkte jag nog bara hylla och sväva på rosa moln, i alla fall i någon vecka till.

Först och främst gillade jag det faktum att fler spelare fick röra bollen. I föregående inlägg påpekade jag bristen i att för mycket låg på Kennedy, även om han själv inte hade några större svårigheter med det. Men igår så såg det ut som ett kollektivt lagspel med allt fler spelare inblandade. Spelet gick självklart via Kennedy vid flertal tillfällen, men han är ju trots allt en av lagets bästa så det är ju en självklarhet; men nu fick man även rull på Christoffers vänsterkant. Detta öppnade för bredare anfallsmöjligheter och även om jag gärna hade sett Lallet och Besara från start, så är ju ruggigt nöjd med hur mittfältet fungerade.

Sen var det ju det där med att anfallarna också började göra mål – det är ju inte helt fel. Även om någon klar skyttekung inte pekats ut än så ser man ändå ett utomordentligt anfallspar i form av Sundin och Schuler. Billy slet sig loss vid flertal tillfällen och det kändes som att samtliga passningar nästan sökte sig till honom. Potentialen i den grabben är enorm och han kan gå riktigt långt i år om han kommer upp i sin fulla kapacitet. Det blev ”bara” en kasse för honom igår, men hade han haft turen med sig hade det kunna blivit ett hattrick.
Dessutom lyckades man nyttja Sundin på precis rätt vis. Bollar på djupet där man kan använda sig av hans kvickhet, exempel på detta är 1-0-målet. UNDERBART! 
Igår var dessa två den bästa combon sedan bröd och smör.

Jag vill även passa på att hylla en annan grönvit krigare, kanske den starkaste av alla. Jag talar självklart om Robin Alshammar, åtta år gammal, vars historia ni antagligen redan läst om. Det drag som han skapade i början av matchen med ”Det är vi som är Hammarby” var helt fenomenalt. Robin, det är du som är Hammarby.

Avslutningsvis vill jag även tacka Örebroklacken för deras banderoller om en klassisk arena som går i graven och om att stoppa skrytbyggen – sportsligt gjort och med mycket känsla. Stor respekt för det.

Håll ögonen öppna för en eventuell anfallsanalys i veckan!

Christian Sundqvist