- HEM
- Sverige
- Europa
- Övriga
- UFC
- Bloggar
- Speltips
- Spelbolag
- Senaste
Ett ickefirande kan ibland bara vara just det, ett ickefirande. Eller ett sätt att försöka visa respekt mot fansen man just lämnat. Men ibland betyder ett ickefirande så mycket mer än ett firande. Och frågan är om det någonsin betytt så mycket som efter Gonzalo Higuains mål igår.
71:a minuten. Juventus Stadium. Bollen studsar ut till Gonzalo Higuain. Argentinaren gör vad han gjorde 71 gånger – som om symboliken ville säga något faktiskt betyder skit på det napolitanska sifferspråket – i Napoli: Mål. Men han firar inte. Istället gör han vad hundratals, kanske tusentals, professionella fotbollsspelare gjort före honom. Håller upp händerna i en ”förlåt mig”-gest; ”förlåt för att jag gjorde mål.”
Strax därefter började hyllningarna strömma in om Higuains gest. Bland annat UEFA var snabba på bollen och hyllade 28-åringen för att inte fira mot sin gamla klubb. Inget unikt för argentinaren i och för sig, ”förlåtgesten” brukar resultera i unisona hyllningar från fotbollstyckare.
Generellt är jag faktiskt emot att inte fira sina mål, även om det naturligtvis finns undantag. Men om en påtvingad flytt är i ena änden av skalan är Higuains flytt till Juventus i den andra. Efter en flytt mellan Napoli och Juventus handlar det inte om ”förlåt för att jag tvingades lämna och gjorde mål på en retur”, utan snarare ”jag lämnade er för Juventus; Italiens största, mäktigaste och politiskt tyngsta klubb, med en enorm rivalitet till er, meeen, förlåt för att jag gjorde mål”.
Gonzalo Higuin kan inte ha varit omedveten om vad han gjorde när han lämnade Napoli för Juventus. Han visste att det inte var en flytt mellan Halmstad och Kalmar. Eller ens en övergång till Arsenal.
Juventus har vunnit dubbelt så många ligatitlar sedan 2013 som Napoli gjort under hela sin existens, så ur det perspektivet är övergången inte så konstigt. Men en övergång mellan de här två klubbarna handlar om så mycket mer.
För Juventus är ingen vanlig klubb. Rivaliteten mellan klubbarna är inte vilken som helst.
Juventus är rikast, både på titlar och pengar.
Juventus är mäktigast, både på och utanför planen.
Nord mot Syd. Rik mot fattig. Kliniskt rena Fiatfabriker mot mjöliga pizzerior.
Symboliken är enorm mellan de här två lagen. Politiken är alltid närvarande i den italienska fotbollen – och här är den extra tydlig.
Norra Italien är det rika, rena och framgångsrika – och dagens Juventus symboliserar mycket av det. Napoli representerar å sin sida södra Italien, som med sin lite smutsiga, fattiga och maffiastyrda verklighet har en helt annan aura. Regionala skiljaktigheter i Italien sträcker sig långt tillbaka i tiden – och att bryta dem går inte ostraffat förbi.
Allt det här kan Higuain omöjligt vara ovetande om – är han det är det lika respektlöst – och att då inte fira är inte respektfullt mot de napolitanska fansen – det är respektlöst.
Kontraktet är skrivet. Sveket redan gjort. Ingenting kommer att tas tillbaka av att han inte firar ett mål. Hade han velat visa respekt från första början hade han kunnat tacka nej till budet. Fortsatt hålla sina argentinska grillfester i Neapel. Spelat den här matchen i det ljusblå stället. Långt hemifrån. På bortaplan i Lombardiet.
Men det gjorde han inte. Gonzalo Higuain gick in på planen tillsammans med Chiellini, Barzagli och Bonucci. Klädd i de svartvitrandiga tröjorna som symboliserar så mycket mer än bara ett fotbollslag. Nu är han själv en del av det norra Italien; mot pizzabagarna från Neapel.
Och att efter det inte fira är för mig bara hänsynslöst. I samma stund som han sträcker upp händerna i luften ställer han sig – kanske omvedvetet, kanske medvetet – över Napolis fans. Över deras kärlek till den ljusblå tröjan. Över den symbolik och politik som finns mellan de två lagen. För mig är det inte att visa respekt mot fansen, det är brist på spelförståelse och återigen ytterst respektlöst. Sveket är redan gjort, ett halvhjärtat ickefirande kommer inte att väga upp något. Gonzalo Higuain kommer alltid vara en svikare i Neapel, och det var han själv som skrev historien.
Nu är bara frågan. Vad händer på San Paolo den 2 april?
You must be logged in to post a comment Login