Ska man älska eller hata Zdeněk Zeman?

Ja, vad ska man säga egentligen. Precis som tidigare vet man inte vad man ska säga om Giallorossi, som likt tidigare säsonger blandar och ger på ett anmärkningsvärt sett, där man inte vet vad man ska förvänta sig. Nu är den tjeckiske taktikern Zdeněk Zeman där, vilket var ett väldigt blandat omtyckt val. Det är fortsatt väldigt blandade resultat fast nu med massvis av mål både framåt och bakåt istället.Och angående det får man väl säga att åsikterna fortsatt är… ja… blandade.

Som den neutrala åskådaren måste det vara en ren njutning att se Zdeněk Zemans Roma spela matcherna. Det är liksom garanterat mål i matcherna och jag har svårt att se att det kommer att sluta 0-0 i någon match för Roma den här säsongen. Det är en av många anlendingar som jag ofta väljer att se Roma-matcherna den här säsongen.

Men som supporter till klubben kan man undra om man älskar eller hatar Zdeněk Zemans taktik. Det lär vara ett riktigt helvete under matchens gång, för man såg ganska snabbt att ilska snabbt skiftar till glädje över tränaren och hans taktik. Exempelvis mot Genoa under söndagen, där Romas defensiv var totalt obefintligt. 2-0 i baken och det var genast snack på Twitter om att man ville bli av med Zeman. På en timmes spel var det fyra romerska mål och en helt ny ton. En makalös match från Roma som vänder och vinner, med volleymål av Osvaldo och en rekordjagande Totti.

Man måste älska Romas spel annars som den neutrala åskådaren, men supportrarna vet nog om att båten kan sjunka när som helst. Visst, de besegrade Inter på San Siro med 4-2 – men samtidigt föll man mot Bologna och Genoa hemma på Stadio Olimpico. Det håller inte för en klubb som siktar högre än eventuellt en Europa League-plats. Det återstår att se vad som händer med Roma, men just nu ska man njuta.

*****

Toppstriden är annars ett mycket intressant fenomen. Visst vann Juventus i helgen mot utmanaren och stärkte sina egna insatser. Men Napoli visade upp ett nytt spel som laget inte tidigare mäktat med mot storlag. Gästerna höll i bollen och spelade på resultat, där de såg värdet i att få med sig 0-0 från Juventus Stadium. Visst, det höll inte. Men slutligen kommer Juventus att tappa poäng, det är jag helt övertygad om. Då har Napoli chansen, om Edinson Cavani fortsätter att vara den stora stjärnan, Hamsik fortsätter att glänsa samt om laget lyckas fortsätta på ett bra sätt defensivt.

Annars ska vi inte räkna bort Lazio, som smyger med där bakom. Visst är inte lagets trupp lika bred som övriga utmanare, men vill det sig säsongen ut kan man mycket väl bli den klubb som stär där med Scudetton i hand. Mycket hänger dock självklart på stjärnduon Hernanes och Miroslav Klose som måste fortsätta att prestera.

Och vi räknar inte bort Milanos bästa klubb i dagsläget – Inter, som i helgen vann med 2-0 mot svårspelade Catania. Cassano har hittat glädjen och det var länge sedan man såg ha glänsa som han gör idag. Samtidigt är det en väldigt bred trupp, där man alltså har även en Sneijder till förfogande men som man inte är i riktigt behov av. Inters läge är ljust och det kan mycket väl bli så att Nerazzurri utmanar Juventus och de andra om titeln.

Dock så får man säga att Juventus är ruskigt starka, även om man stundtals hade sina problem mot Napoli. Man vinner och man gör det på ett mästerligt sätt. Det enda som egentligen saknas i dagens Juventus är Conte vid sidlinjen samt en anfallare av absolut världsklass. Kommer den spelartypen i vinter, har jag svårt att se att någon ska norpa titeln från den gamla damen.

*****

Efter varje omgång ska jag numera ta ut mina fem plus och det stora minustecknet från Serie A:s matcher, där det i princip kan vara vad som helst.

+++++  Den unge Paul Pogba. Den talangfullespelaren som togs in från Manchester United har nu presenterat sig på allvar. Mot Napoli kom han in och visade Juventus Stadium att han blir att räkna med. Ett drömmål med en volley från distans, hårt och lågt vid stolproten. Jag bugar och bockar för att Manchester United gav upp och släppte den här spelaren till Serie A och Juventus.

++++  Den gamle Amauri. Äntligen är han igång igen! Den gamle anfallsstjärnan är tillbaka i Parma och fick på söndagen ge oss en återblick till tiden där han var som allra bäst i Palermo. Han straffmålade och han kämpade in ett andra mål, på ett typiskt sätt för Amauri.

+++  Den landslagsaktuella Candreva. Lazios centrale mittfältsess fortsätter att göra bra ifrån sig och har slagit sig in i det italienska landslaget på största allvar. Han kan mycket väl vara där och ta en plats i startelvan inom en snar framtid. Bjöd på en riktig delikatess mot Milan, med ett nytt världsklass-avslut i krysset.

++  Det jubilerande Atalanta. Tja, det var väl inte direkt märkvärdigt att besegra Siena hemma i Bergamo, men fyller man år så gör man det. Grattis Atalanta på 105-årsdagen! Det blev förresten 2-1-vinst på Stadio Azzurri d’Italia, efter att  Luca Cigarinis fina frispark samt Giacomo Bonaventura hårda skott räddat festen i Bergamo.

+  Den svenske Albin Ekdal. Jag har länge tyckt att mittfältaren är underkattad i Sverige och att han för länge sedan skulle fått chansen i landslaget på allvar. Och han visade definitivt  i helgen vad han går för, när han på Messi-vis bröt igenom på vänsterkanten och tvingade sin svenske landslagskamrat i Bologna till en brytning – som flög ut till Nainggolan som sköt in bollen. Briljant Albin!

– Milans ägare. Visst finns det många i den här klubben som man till viss del kan lämna skulden till. Många snackar om att Allegri ska sparkas, men man måste lida med mannen. Ägarna har sålt benstommen i den här truppen och gång på gång får Rossoneris supportrar nya baksmällor. Det brukar snackas om att efter regn kommer solsken, men det ser mer eller mindre ut som en apokalyps. Och Berlusconi kan bäst beskrivas med det latiska ordspråket; ”Asinus asinorum in saecula saeculorum(Åsnornas åsna i seklernas sekler)”.