En symbolisk värvning av Milan – men blir den framgångsrik?

Deadline day brukar innebära att Milan fixar fram en stjärnspelare, en mister X, en personlighet som får Rossoneris att bli tillfälligt tillfredsställda. Och ja, det var precis samma femma den här sista dagen på transfermarknaden. Den evigt omtalade Kaká, som nästan känts vara på väg tillbaka längre tid än vad han egentligen varit borta, har nu återvänt till Milano och allt är frid och fröjd. Men var det en ”bra” värvning?

Personligen ser jag det som att Milan till viss del går i samma gamla fällor som tidigare. Kaká är ett osäkert kort med ett antal år med bristande speltid i den spanska huvudstadsklubben Real Madrid, där han egentligen aldrig gjort ett nämnvärt avtryck. Det var en Ballon d’or-vinnande trequartista som lämnade San Siro – frågan är vad man får tillbaka nu.

Milan har tidigare gjort liknande ting på marknaden. Ett prakexempel som jag direkt tänker på är Andrij Shevchenko, den ukrainska målmaskinen som var på sin absoluta topp i mitten av 2000-talet. Ukrainaren lämnade för Chelsea där det mestadels blev idelt bänksittande. När han sen återvände för att nå sina forna glansdagar, blev det istället ett nytt magplask. Slutligen fick han återvända hem till ukrainsk mark där han sommaren 2012 avslutade sin karriär med EM-spel i landslaget.

Ni ser själva mönstret. En stjärna lämnar – en avdankad profil återvänder. Milan gör det ’felet’ ofta och visserligen får man loss Kaká nämnvärt billigt ändå, men klarar han av att ta det ansvar som krävs? Efter en idel tid på bänken i Madrid, ska han nu in hos den italenska giganten och direkt bli den trequartista man behöver åtminstone i höst. Alternativen är få på den positionen(färre efter Kevin-Prince Boatengs flytt till Schalke 04) och det krävs nog att han får en pigg start. Att värva med hjärtat går inte alltid vägen.

Jag skulle dock med helt neutrala ögon vilja poängtera att jag ser det som en bra värvning. Det går emot principerna som man tidigare talat om, att värva ungt och inte skriva längre än säsongslånga avtal med 30+are(Kaká skrev två-årskontrakt). Det får mig alltså att ifrågasätta Milans långsiktiga taktiska tankar. Men man får en trequartista som känner till klubben och som ni alla vet, får anhängarna att skrika sig hesa av glädje. Berlusconi, Galliani och alla andra får lite lugn och ro på kontoret och Keisuke Honda breddar alternativen med sin förmodade ankomst(?) i januari.

Frågan är hur långt det räcker och om Kaká kan besvara frågorna på bästa sätt. Den som lever får se, helt enkelt…