Balotelli – väx inte upp

Premier League drar igång snart och som en uppladdning inför den kommande säsongen bjuder nu Silly Season er på tio krönikor på tio dar. Skribenternas passion från den profilstarka ligan ska presenteras. Idag är det dags för Manchester Citys Mario Balotelli.

_________________________________________________________________________

Mario Balotelli och hans Italien har precis förlorat EM-finalen mot Spanien. Med 4-0.  En av de största matcherna i hans liv. Samtidigt som en silvermedalj hängs runt hans hals rinner tårarna ner för kinden, och jag förstår plötsligt hur mycket fotbollen betyder för honom, trots allt.

För ibland är det faktiskt svårt att förstå vad som pågår i Balotellis huvud. Som när han gav Tottenhams Scott Parker en liten spark i huvudet efter att de båda kolliderat. Eller när han nästan bröt Alex Songs ben i en match mot Arsenal. Sådant hör självklart inte hemma på en fotbollsplan, och ibland blir jag nästan orolig för att det någon gång kommer att hända något som förstör både hans egen och någon annans karriär.

Men trots att jag egentligen inte alls gillar det fula spelet som Balotelli håller på med, kan jag inte hjälpa att jag även stundtals hoppas att han alltid kommer att vara likadan (förlåt mig, alla Scott Parker och Alex Song-fans).  För jag gillar att se Balotelli spela fotboll. Det blir alltid något speciellt med de matcherna, och man kan i stort sett alltid lita på att något oväntat händer efter att italienaren äntrat planen. Det behöver inte vara en världsskandal, självklart inte, utan att bara titta på hur Mario fattar sina beslut och hur det skiljer sig från vad många andra hade gjort kan fascinera mig. Man liksom bara sitter där och väntar, antingen förväntansfull eller kanske mest… orolig.

Balotelli har för mig länge representerat fotbollsglädje. Hur viktiga matcher det än är vågar han chansa. Testa något nytt. Visst, jag håller varken på Manchester City eller på Italien, och hade jag gjort det hade jag kanske inte alltid varit särskilt nöjd över att Balotelli försöker få extra stilpoäng istället för att bara trycka in bollen i nätet. Men som neutral åskådare höjer italienaren nästan alltid underhållningsvärdet på en match, något som i alla fall jag tycker kan vara nödvändigt under en sömnig söndagsmatch i november.

När vi närmar oss en ny säsong av Premier League kommer vi återigen att få vara med om allt det där. En Balotelli som i ena sekunden är nära på att bryta sin moståndares ben, och i den andra nonchalant klackar in ett ledningsmål i den sista matchminuten. Inget har hindrat Super-Mario hittills, och inget kommer göra det nu heller.

Faktum kvarstår dock att jag förmodligen skulle vara livrädd under varje match om jag hade Balotelli i mitt lag. Men å andra sidan, hade jag mött Manchester City hade jag nog varit lika rädd just för att jag inte hade Premier Leagues galnaste spelare i mitt lag.  

_________________________________________________________________________

Namn: Mario Balotelli
Född: Den 12 Augusti 1990
Position: Anfallare
Nuvarande klubb: Manchester City
Tidigare klubbar: Lumezzane, Inter
Meriter: Serie A (2007-08, 2008-09, 2009-10), Coppa Italia (2009-10), Supercoppa Italia (2008), UEFA Champions League (2009-10), Premier League (2011-12), FA-cupen (2010-11)

_________________________________________________________________________

Daniel Kolev 2012 – 08 – 10