Totalfotboll-bloggen: Inför Milan-Arsenal

På torsdagskvällen inleds åttondelsfinalspelet i Europa League. Bland ett flertal ”mellamjölk-möten” hittar vi det mest intressanta: Milan-Arsenal. Två storklubbar som har avsaknaden av europeiska stormatcher under de senaste åren, som gemensam nämnare. Dock ser vi två formkurvor som pekar i två vitt skilda riktningar. En trupp i harmoni och en i total misär möter varandra över två matcher, och vi inleder i Milano på mäktiga San Siro. 

 

Match 1 av 2. Ett dubbelmöte innehållande två av historiens mäktigaste fotbollsklubbar. Mängder av storspelare har representerat de båda lagen. Mängder av troféer har genom åren lyfts av deras respektive lagkaptener. Att titlar och storspelare är något som Arsenal och Milan har gemensamt, kan vi alla skriva under på. Men något som vi ännu säkrare vet är att det var dåtidens version av de båda klubbarna.

Idag ser vi två klubbar vars framgångsrika historia endast är ett minne blott. Långt från ligasegrar eller Champions League-triumfer hittar vi dem idag. Vi finner dem i Europa League. I andrasorteringen. Bland lag som FC Köpenhamn och Östersunds FK.

Deras gemensamma avsaknad av färska meriter till trots, är det två trupper i total harmonisk olikhet som går in till mötet på San Siro. I Milan ser vi en tränare i Gennaro Gattuso som verkligen fått snurr på ett tidigare stillastående maskineri. Från en säsongsinledning i fadäs, med usel tabellplacering i Serie A och spelare som underpresterade rejält, har Gattuso totalt vänt på skutan. Numera är Milan en klubb att räkna med på allvar. Med tretton raka matcher utan förlust har man rejält häng på Champions League- och Europa-platser. I truppen har nyckelspelarna börjat prestera efter förväntningar, samtidigt som de mindre namnkunniga visar framfötterna. Just nu är Milan på stark frammarsch och det är med vinden i seglen som går man, över två matcher, tar sig ann Arsenal.

Om Milan är ett lag på uppgång så är Arsenal det motsatta. London-laget kommer från fyra raka förluster i vilka man släppt in tio mål. I Premier League ligger Gunners, just nu, på en sjätteplats, åtta poäng från en Europa-plats. Klubben går mot sin sämsta ligaplacering sedan 1994/1995 och visar inga tendenser på att göra någon som helst uppryckning.

Under lång tid, men särkilt under den senaste tiden, har man som utomstående fått skymta en ny dimension av uppgivenhet i Arsenal-truppen. Huvuden hänger tyngre än aldrig förr på, i princip, samtliga spelare i truppen. Få tycks se någon glädje i att dra på sig en röd-vita tröjan, gå ut på Emirates Stadium och representera sin klubb och dess supportrar. Bottennapp efter bottennapp verkar till slut ha satt sina ordentliga spår i en trupp, i en klubb, helt utan riktning, helt utan mål eller framtidstro.

För mig är det två skilda kulturer och filosofier inom fotboll som möts. Milan, med det taktiska kunnandet mot Arsenals tekniska fotboll. Personligen tror jag att Arsenal kommer vilja ha mycket boll och trilla den runt Milans straffområde. Som hemmalag kan förväntas man ofta vara det lag som tar tag i spelet, men jag tror att Gattuso kommer vara nöjd med att sitta djupt och ligga på kontringar. Arsenal kommer absolut försöka få med sig ett bara resultat till Emirates Stadium. Milan kommer känna pressen av att göra mål.

Med alla, tidigare nämnda parametrar inräknade i kalkylen kommer det här bli ett väldigt oförutsägbart möte. Men det kommer inte bli mindre intressant att följa för det. Frågan är om Arsenal kommer lyfta sig och prestera något konstruktivt, eller om Milan, med sin positiva truppkänsla och mersmak för vinst, kommer bli för starka. Vi får se.