TotalFotboll-bloggen: Tankar om FA-cup-mötet Arsenal-Manchester City

På söndagen skulle det spelas fotboll på Wembley Stadium. En arena som av många fått smeknamnet ”Fotbollens Mecka”. En arena som huserar de stora spelarna, stora lagen och de stora matcherna. Mängder av gånger har det skrivits historia på Wembley Stadium. Idag låg pennan på bordet för Arsenal och Manchester City att använda till ett nytt kapitel i respektive klubbs historiebok. Där Arsenals innehåller fler sidor, men Citys uppdaterats flitigare på senare år.

Inför matchen var jag väldigt laddad. Det ska inte hymlas med att jag är en ”Gunner”(Arsenal-supporter) och att jag därmed inte kommer se matchen på ett helt opartiskt sätt. Men jag ska göra mitt bästa för att inte favorisera mitt kära lag i denna text.

Om vi börjar med just Arsenal så gick de in till matchen med stor ovisshet. Mycket är- och var osäkert. Mycket kretsar- och har kretsat kring tränaren Arsene Wenger och hur han ska fatta sina beslut. Både om framtiden i klubben, men även om hur backlinjen i matchen ska ställas upp. Beslut om framtiden kommer inte tas idag från Wengers sida, men fransosen har bekymmer när det gäller att just ställa upp sin backlinje.

Under åren har Wenger sätts som lite av en tjurskalle. Han har aldrig vikt sig angående sin spelidé, och det ska han absolut ha en eloge för. Långsiktighet är tyvärr en bristvara i dagens fotboll och att Wenger blir en symbol för just motsatsen hedrar honom. Men tiderna förändras, och så även Arsene Wenger.

Inför senaste ligamatchen valde Arsenal-tränaren att ställa upp med en trebackslinje. Förutom möjligtvis ett fåtal gånger har det aldrig skett tidigare. Wengers fotbollsfilosofi har alltid inkluderat en backlinje bestående av fyra spelare. Men det gav frukt mot Middlesbrough och kanske kommer det också mot Manchester City.

För Arsenal vore en finalplats i FA-cupen otroligt viktig. Säsongen i ligan har hittills varit en enorm besvikelse. Efter att tidigare under åren prenumererat på Champions League-spel ser det i år ut att bli ett undantag. Arsenal-fansen är delade i frågan kring om man verkligen vill ha klubben i Europa nästa säsong. Kollar man på förra årets säsong(samt årets säsong om Chelsea vinner) så har det laget som vunnit Premier League sluppit att spela i Europa. De andra toppkonkurrenterna har fallit på att de spelat betydligt fler matcher, vilket lett till skador på nyckelspelare med mera. För Arsenal är det snart 15 år sedan man sist vann ligan, och fansen verkar hellre se att just ligan vinns innan man satsar högt ute i Europa-spelet.

Manchester City nu. De gick in i matchen med lite mer klarhet kring sin närmaste framtid. Man visste att Pep Guardiola kommer stanna i klubben, att truppen kommer förstärkas rejält och att vinna titeln kommer vara målet nästa säsong. I Manchester City fanns en stabilitet. Man är medvetna om att säsongen inte löpt ut helt som man velat, varken i ligan eller i Champions League. Däremot skulle en eventuell vinst i FA-cupen vara något att peka på inför nästa säsong.                                                                                                                                                                                                                                               Olikt Arsenal hade man inför matchen en tydlig spelplan att fullfölja.

Första halvlek var jämn och kontrollerad. City tog initiativ genom bollinnehav. Inte jättemånga chanser för något av lagen under den första halvleken. Andra halvlek, däremot, var mycket mer sprakande och färgstark. Böljande spel och många chanser åt båda håll. City tog ledningen efter 62 minuter efter att Aaron Ramsey slarvat med bollen, citys försvar rensat iväg den och Sergio Agüero sedermera avslutat genom en kylig chipp över Petr Chech. Efter målet ryckte Arsenal upp sig och skapade en del lägen. Tio minuter att City tagit ledningen lyckades man kvittera. Vänsterbacken Nacho Montreal följde med upp på ett anfall och kunde, genom ett volley-mål, se till att det återigen stod lika på resultattavlan. De resterande 30 minuterna var fortsatt böljande, men inget av lagen lyckades göra fler mål. Trots att Manchester City hade två avslut i målramen.

Matchen gick till förläggning där Alexis Sanchez blev Arsenals frälsare. Chilenaren slog, efter en tilltrasslad situation, in bollen i mål innebärande en 2-1-ledning för Gunners. Efter det låg City på, men man lyckades inte etablera något tryck mot Arsenals straffområde. Efter en tilläggsminut i den andra förläggningshalvleken blåste domaren av och Arsenal var i FA-cup-final mot Chelsea.

Otroligt skönt för Arsenal och Arsene Wenger speciellt. Fransmannen kramade om sina spelare efter slutsignalen med ett ansiktsuttryck som vittnade om lättnad och glädje. Hur mycket lättnad segern bärgade är svårt att säga, men helt klart är det att Arsenal nu har något att bygga vidare på. Och kanske får Wenger lite andningsmöjlighet nu efter all press som varit. Min känsla är att supportrarna kommer hylla honom idag men att resultaten framöver kommer vara avgörande. Minnet är kort hos människor i allmänhet, hos fotbollssupportrar i synnerhet.